Husmodersrörelsen

Husmodersrörelsen var en del av kvinnosaksrörelsen och växte fram under första halvan av 1900-talet, bland annat i form av lokala husmodersföreningar. Husmodersföreningen arbetade bland annat för att förbättra kvinnors situation och för att lyfta fram kvinnors hushållssysslor som ett arbete, samt att höja statusen på detta arbete. Man ville bryta kvinnors isolering och förbättra deras kunskaper genom erfarenhetsutbyten och föredrag om praktisk och ekonomisk hushållning inom ämnen som hemskötsel, barnuppfostran, barnpsykologi, hemekonomi, trädgårdsodling och hygien.

I Sverige bildades organisationen Sverige husmodersföreningars riksförbund, SHR, år 1919. I mitten av 1940-talet, då husmodersrörelsen var som störst, fanns 345 föreningar runtom i landet med sammanlagt cirka 28 000 medlemmar. Därefter började medlemsantalet sjunka, i takt med att allt fler kvinnor började förvärvsarbeta och de så kallade genuina hemmafruarna blev allt färre. SHR har sedan dess genomgått flera namnbyten och heter idag Riksförbundet Hem och Samhälle, och arbetar bland annat för jämställdhetsfrågor i hem och arbetsliv samt konsumentfrågor.

I Kristinehamn har husmodersrörelsen funnits i flera olika former. Förutom Husmodersföreningen fanns inom Konsum Kristinehamn med omnejd även föreningen Kristinehamns Kooperativa Kvinnogille, som bland annat bedrev husmodersgymnastik. På Kristinehamns Praktiska Skola, KPS, hölls husmoderskurser.

För att se bilderna, klicka på Galleri i menyn till höger.

Du kan även läsa mer om husmodersföreningens grundare och mångåriga ordförande Märtha Brydolf och om husmorsgymnastik genom att klicka på länkarna till höger.

Delar av ovanstående text är hämtad från Wikipedia.

17003 BAN 3957 23 - Husmodersförening — Öppnandet av Sveriges Husmodersförenings riksstämma, 17 juni 1929 i aulan på Brogårdsskolan, Kristinehamn.

17003 BAN 3957 25 - Husmodersförening — Vid riksstämman för Sveriges Husmodersförening år 1929. Vid bordet bland annat Eleonora Lilliehöök, ordförande, och Märta de Laval, sekreterare.

17003 BAD 4149 - Förening — Deltagare vid SHR:s riksstämma, juni 1929.

17003 BAD 4148 - Förening — Festmiddag i Kristinasalen på Stadshotellet vid SHR:s riksstämma 1929.

17003 BAN 4206 25 - Grupporträtt — Medlemmar i Husmodersföreningen, sannolikt hemma hos en av damerna, år 1930. Sittande i mitten är föreningens ordförande Märta Brydolf.

17003 BAN 353 13 - Skolkök — Husmoderskurs vid Kristinehamns Praktiska Skola, KPS, årtal okänt.

17003 BAN 352 8 - Folkhögskola — Utställning av elevarbeten från husmoderskursen vid Kristinehamns Praktiska Skola, KPS, årtal okänt.

17003 BAN 4166 7 - Folkhögskola — Ruth-Anne Sandberg vid spinnrocken på KPS, år 1945.

17003 BAN 4166 26 - Folkhögskola — Elever i hushållsskolan på KPS, årtal okänt.

17003 BAN 4162 16 - Folkhögskola — Två elever ställer fram en krokankorg till provmiddagen, som var en del av husmodersutbildningen. Årtal okänt.

17003 BAN 4166 20 - Folkhögskola — Elever vid hushållsskolan på KPS, läsåret 1954-1955.

17003 WIKN 21554 - Förening — Två flickor vid vävstolar. Årtal okänt.

17003 WIKN 21555 - Förening — Fyra kvinnor vid spinnrockar. Kvinnan längst till vänster håller i ullkardor. Årtal okänt.

17003 BAN 2215 4 - Kooperation — Husmodersgymnastik med Konsum Kristinehamn M.O. Kristinehamns Kooperativa Kvinnogille, år 1949.

17003 BAN 2215 3 - Kooperation — Vilopaus under husmodersgymnastik i Kristinehamns Kooperativa Kvinnogilles regi.

17003 BAN 2239 19 - Gymnastik — Deltagare i husmodersgymnastik samlade i gymnastiksalen på Södermalms folkskola, senare Södermalmsskolan. Årtal okänt.

17003 BAN 2215 12 - Kooperation — Husmodersafton på Konsum 1952, med provsmakning av sylt, mos med mera.

17003 BAN 2215 13 - Kooperation — Publikbild från husmodersafton på Konsum år 1952, vid demonstration och provsmakning av saft, sylt och mos med mera.

17003 BAN 2215 21 - Kooperation — Husmodersafton på Konsum år 1954. En matlagningskurs i att tillaga sill på olika sätt.

17003 BAN 2215 20 - Kooperation — Uppvisning av tillagning av sill under husmodersafton på Konsum år 1954.

17003 LITN 3 1 - Husmoderskurs — Husmoderskurs i Ölme, år 1957.

17003 LITN 3 2 - Husmoderskurs — Vid husmoderskurs i Ölme, år 1957.

17003 LITN 194 10 - Husmodersförening — Husmodersföreningens Annie Larsson och Ingrid Gyllén.

17003 LITN 194 8 - Husmodersförening — Husmodersföreningen på bussresa, år 1958.

17003 LITN 194 5 - Hantverksföreningen — Husmodersträff i aulan på KPS, år 1958.

17003 LITN 194 9 - Husmodersförening — Luciafirande hos Husmodersföreningen år 1958.

17003 LITN 194 6 - Husmodersförening — Vid Husmoderföreningens jubileumsfirande år 1959.

17003 LITN 187 2 - Kvinno porträtt — Husmodersträff på KPS 1962. I bild bland annat Mona Sjögren.

17003 LITN 194 7 - Husmodersförening — Husmodersföreningens Ingrid Gyllén och Lissie Karlsson, år 1962.

17003 LITN 236 12 - Förening — Emy Brunefors, Lissie Karlsson och Dortlis Gustavsson, sannolikt i samband med möte eller årsstämma för Husmodersföreningen år 1966.

17003 LITN 246 3 - Husmodersskola — Elever vid Visnums husmodersskola år 1966. Bland annat Eivor Svensson, Gun Rudmalm, Ann-Charlotte Pettersson och Yvonne Larsson (gift Bergström), övriga okända.

Innehåll saknas

Märtha Sofia Elisabet Forssblad föddes 21 mars 1868 i Hjo. Hon fick sin utbildning först genom guvernant i hemmet och därefter vid Jönköpings Elementarskola för flickor. Hennes mamma dog när Märtha var 16 år gammal och året därpå reste Märtha utomlands för att studera språk. Studierna innebar också att hon arbetade inom hushållsarbete, sjukvård, som sällskapsdam och som guvernant i Frankrike, Schweiz och England. När hon var 21 år gammal anställdes Märtha som lärarinna i franska och engelska vid den högre elementarskolan för flickor i Jönköping och blev därigenom självförsörjande. Vid sidan om undervisningsarbetet översatte Märtha nyhetsnotiser och skrev artiklar för flera tidningar. Hon skrev även noveller och artiklar till ett flertal veckotidningar och utökade därigenom sina inkomster.

Märtha gifte sig med läkaren Erik Brydolf och flyttade med honom till Kristinehamn år 1898 när han öppnade sin mottagning. De fick fyra barn mellan 1899 och 1906, och år 1910 återupptog Märtha sitt journalistiska arbete. Förutom att skriva för tidningar som Stockholms Dagblad och Nya Dagligt Allehanda var hon också under många år en av medarbetarna på Nya Kristinehamnsposten.

Märtha var mycket engagerad i flera politiska och ideella föreningar och var såväl grundare som ordförande för många av dem. År 1916 tog hon initiativ till att bilda Nationalförbundets för Värmland Kvinnoklubb, en klubb för högerkvinnor i Kristinehamn, där Märtha blev den första ordföranden. Tre år senare, 1919, bildades landets första länskvinnoråd i Värmland. Även i länskvinnorådet blev Märtha ordförande, en förtroendepost hon innehade fram till 1942.

Under 1921 deltog hon aktivt i valarbete över hela landet, det första valet med kvinnlig rösträtt. Samma år valdes hon också till ledamot i styrelsen för Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd och blev så småningom första vice ordförande. AVF hade det året ett nummer av sin tidskrift Medborgaren som särskilt riktade sig till kvinnor på landsbygden. Där skrev Märtha följande:

”Med eller mot sin vilja har kvinnorna fått rösträtt och med denna följer ock röstplikt och ansvar, men detta inser och fattar långt ifrån alla. Och dock är det kvinnornas oavvisliga plikt att sätta sig in i och förstå detta, ty eftersom deras antal är större än männens så kommer de att sitta inne med stor makt i samhället.”

I Kristinehamn var Märtha inte bara känd som doktorinna utan också som ordförande för Kristinehamns Husmodersförening, en post hon innehade från dess grundande år 1919 (ett grundande som hon också var initiativtagare till) och fram till år 1948. Hon var även ordförande för den lokala Röda Korset-avdelningen under flera år, samt engagerad i bland annat djurskyddsföreningen, nykterhetsnämnden och läroverkets lokalstyrelse. Under första världskriget hade hon också varit ordförande för Kristinehamns kvinnors krigsberedskap.

Under perioden 1922-1938 var Märtha ledamot i stadsfullmäktige. Hennes make tyckte först att det var olämpligt, eftersom han själv var ordförande i stadsfullmäktige och det skulle se illa ut att både man och hustru var invalda samtidigt. 1922 blev Märtha dock nominerad med så stort stöd att Erik inte längre kunde säga nej. Märthas första initiativ i stadsfullmäktige var att låta uppföra belysning på torget, men det avslogs. Efter att torghandlarna bedrivit namninsamling kunde Märtha ta upp frågan på nytt och den här gången fick förslaget bifall. Två lyktstolpar monterades, en på vardera sidan om torget, och lyktstolparna kom i folkmun att kallas för “Märtha och Erik”.

År 1949 skrev Märtha sina memoarer i en bok med titeln “Ur minnet.” som trycktes på Grundels boktryckeri. I boken skriver hon bland annat om sina upplevelser som läkarhustru under Spanska sjukan-epidemin och om sitt politiska engagemang. Samma år flyttade hon, som änka sedan tio år, in på ålderdomshem i Kristinehamn för att inte ligga barnen till last. Där bodde hon sedan fram till sin död.

Märtha Brydolf avled den 29 mars år 1956 i Kristinehamn, 88 år gammal.

Källor:

Hansson, Gunillla. Märtha Brydolf, pionjär i Kristinehamn. I Moderata kvinnor i stad och kommun efter 1909. Om färgstarka kvinnor i det kommunalgrå. Sällskapet för moderata kvinnors historia: Stockholm. 2009.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Märtha Sofia Elisabeth Brydolf, www.skbl.se/sv/artikel/MarthaBrydolf, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Marie Pettersson), hämtad 2020-05-04.

Wikipedia. Märtha Brydolf.
https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rtha_Brydolf, hämtad 2020-05-04

Innehåll saknas

Husmodersgymnastik, eller husmorsgymnastik, är en motionsform som uppstod i Sverige under sent 1930-tal och växte parallellt med husmodersrörelsen under 1940- och 50-talen. Nedanstående text utgår huvudsakligen från artikeln “God vigör – gott humör” skriven av Britta Lövgren.

Husmodersgymnastiken startade i organiserad form sommaren 1942, när Elly Löfstrand, ergonom vid Konsum Stockholm, ledde en grupp kvinnor i husmodersgymnastik på Zinkensdamms idrottsplats i Stockholm. Till en början var de bara 17 personer, men snart tog verksamheten fart. I slutet av sommaren 1942 hade 17 deltagare blivit 80; år 1946 fanns cirka 20 000 deltagare runtom i landet och år 1949 fanns i hela Sverige cirka 50 000 husmödrar som deltog i husmorsgymnastik.

Husmodersgymnastiken blev redan tidigt ett samarbete mellan å ena sidan Kooperativa Förbundet, KF, och Gymnastikförbundet. KF var sedan tidigare mycket intresserade av husmödrar som konsumentgrupp och hade förutom lokalföreningar inom Kooperativa Kvinnogillesförbundet även provkök, husmodersavdelning och utgivning av böcker och tidningar särskilt riktade till husmödrar. Gymnastikförbundet såg en möjlighet att nå en målgrupp som annars varit mycket bunden till hemmet och vars tider ofta bestämdes av andra – deras makar och barn.

Husmodersgymnastiken var mycket anpassad efter husmödrarnas praktiska och ekonomiska verklighet. Kostnaden för att delta var mycket låg: år 1946 låg terminsavgiften på 2 kronor och 50 öre. Då ingick ett gymnastikpass i veckan inklusive varmdusch. Passen ägde rum mitt på dagen, då maken arbetade och de stora barnen kunde vara i skolan. Små barn som inte gick i skolan togs omhand av lekledarinnor utan kostnad.

Syftet med gymnastiken var delvis att bryta husmödrarnas sociala isolering och ge dem omväxling i det ofta enahanda arbetet i hemmet, dels att verka skadeförebyggande. Att vara husmoder var ett tungt arbete som slet på rygg och fötter. Husmodersgymnastiken, som var mycket inspirerad av sjukgymnastik, skulle stärka rygg och fötter och ge ökad spänst. En korrekt arbetsställning var också viktigt, liksom avspänning och andningsteknik. Övningarna skulle vara enkla och roliga, utfördes ofta till musik och krävde inga redskap. Så småningom kompletterades gymnastiken med simkurser sommartid och möjlighet till läkarundersökningar.

Gymnastikförbundet valde även aktivt att inte tillämpa märken eller diplom inom husmorsgymnastik: underförstått var det viktigare att delta än att prestera. Däremot hölls många uppvisningar både inom Sverige och utomlands. Den största uppvisningen i Sverige ägde rum år 1949 med 5 000 deltagare från hela landet. I takt med att antalet husmödrar minskade under 60- och 70-talen, minskade även husmodersgymnastiken. Samarbetet mellan KF och Gymnastikförbundet blev alltmer en konkurrens om medlemmar, samtidigt som det ifrågasattes huruvida KF verkligen skulle bedriva gymnastikverksamhet. Husmodersgymnastiken har, både under sin storhetstid och sedan dess, ofta förlöjligats, men det var under många år en stor folkrörelse som liksom husmodersföreningarna syftade till att stärka kvinnans roll och betydelse i samhället och ge husmodern ökad frihet och kunskap. Idag har ordet husmorsgymnastik i viss utsträckning återtagits och grupper träffas åter för att gymnastisera tillsammans.

I Kristinehamns bildarkiv finns i dagsläget bara ett fåtal bilder av husmodersgymnastik. Gymnastiken bedrevs av föreningen Kristinehamns Kooperativa Kvinnogille.

Källor:

KF. Husmorsgymnastik för bättre hälsa. https://kf.se/husmorsgymnastik/, hämtad 2020-06-29.

Lövgren, Britta. “God vigör – gott humör”. Husmorsgymnastik under 1940-talet. Centrum för idrottsforskning. https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Husmorsgymnastik.pdf, hämtad 2020-06-29.

SVT. SVT: Husmodersgymnastik. https://www.youtube.com/watch?v=0zHcvxFgvqI, hämtad 2020-06-29.

SVT. Journalfilm. Husmodersgymnastik på Zinkensdamm 1942. https://www.oppetarkiv.se/video/2790162/journalfilm-husmodersgymnastik-pa-zinkensdamm-1942, hämtad 2020-06-29.

Wikipedia. Elly Löfstrand. https://sv.wikipedia.org/wiki/Elly_L%C3%B6fstrand, hämtad 2020-06-29.