Nedanstående text, med vissa bearbetningar för ökad läsbarhet, är hämtad från Riksarkivet.

Bildande

I 1846 års näringsfrihetsförordning stadgades att fabriks- och hantverksföreningar skulle bildas. Städernas magistrat fick i uppgift att utse styrelser för föreningarna och att kalla stadens hantverkare till sammanträde. Så skedde också i Kristinehamn, och Christinehamns hantverksförening bildades år 1847. Föreningen arbetade fram till dess att den nya näringslivsförordningen kom år 1864, då arbetet i föreningen avstannade. Först år 1867 var tiden kommen för att, enligt de nya villkor som gällde för hantverket, starta föreningen igen.

År 1867 antogs stadgarna för Christinehamns frivilliga Fabriks- och Hantverksförening. Av stadgarna framgick att föreningen var frivillig och att dess uppgifter hade sociala drag: hantverkarna skulle på olika sätt stödja varandra ekonomiskt. Bland annat skulle nödlidande och sjuka medlemmar kunna få hjälp, och föreningsmedlemmar som behövde kortfristiga lån för sin verksamhet skulle kunna få det. Dessa stöd hanterades framför allt genom kassor och fonder.

Föreningens fonder och kassor

10 juli 1885 antogs stadgar för en sjuk- och understödskassa. Denna upphörde först den 29 maj 1943 sedan kassans medlemmar kollektivt anslutits till Kristinehamns Erkända Sjukkassa och Ålderdomsförbundets Livförsäkringskassa. Under benämningen "Nedlagda Sjukkassans Understödsfond" förvaltades kvarstående medel i fortsättningen som en fristående fond intill dess att medlen överfördes till Understödsfonden.

Understödsfonden hade bildats den 31 januari 1914 och stadgar hade antagits den 29 januari 1916. Denna fond uppgick 1980 i den nybildade Premie- och Understödsfonden. Till denna nybildade fond fördes också medlen Augusta och Albin Anderssons Minne, som tillkommit genom en donation 1943, samt Urmakare Otto Larssons Donationsfond som mottogs av föreningen 1955. Premiedelen av den nybildade fonden tillfördes från föreningens Premiefond som bildats 1939 genom gåvor av två medlemmar.

Hantverkshuset

Efter första världskriget arbetade föreningen med planer på att bygga ett Borgarhem, och arbetet tog fart efter att staden skänkte en tomt till föreningen vid dess 75-årsjubileum år 1922. En fond för syftet bildades år 1927, men något Borgarhem kom dock aldrig till stånd och år 1951 återgick tomten till staden. Den 31 augusti 1940 ropade föreningen in fastigheten Fabriksgatan 5 på auktion efter Patron Larsson för 24 000 kronor. Därigenom skapade föreningen Värmlands första "egna" Hantverkshus. Det såldes emellertid till Kristinehamns stad den 26 april år 1957 för 110 000 kronor. Fastighetens underhåll och ombyggnad hade emellertid inneburit stora kostnader under åren. Sedan alla skulder betalts fördes överskottet 75 000 kronor till en fond med namnet Byggnads- och Dispositionsfonden. Båda de här nämnda fonderna slogs samman år 1980.

Övrigt

Föreningen har under 1900-talet bedrivit ett inåtriktat föreningsarbete och ett utåtriktat arbete för att förstärka hantverkets och småindustrins anseende och möjligheter. Förutom föreningsmöten har föreningen även bedrivit verksamhet i form av damklubb, studieorganisation och ungdomsgille. Föreningen har även uppmärksammat nyutnämnda gesäller och mästare som ett sätt att stötta yrkesutbildningen och hedra yrkesutövarna. 

Källa:

Riksarkivet. Kristinehamns fabriks- och hantverksförening. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/7sDZ8qUkUKgWAYPQcQDfG3